Catégorie : Poésies

La Jepévkf

Pou matjé 25 Novanm : Jounen enternasionnal pou éliminasion violans kont fanm

Jounen enternasionnal pou éliminasion violans kont fanm

— Par Daniel M. Berté —

Jòdiya espwa pou étenn vakabonajri kont fanm

Jòdi endé pou éradiké viòl kolektif fanm

Jou esprésion pou esplitjé vayans kay fanm

Jou éti pou estentjé vis kouyonnè fanm

Janmen ézité pou évolision vwa kolè fanm

 

Jòdla étap pou espozé valè konba fanm

Jou égalité pou étalé vkalité fanm

Jòdiya édiké pou é viktim ki fanm

Jou épanwisman pou étann vkouraj fanm

Janmen ézité pou évolision vwa kakolans fanm

Jounen enternasionnal pou éliminasion violans kont fanm

 

Daniel M.

→   Lire Plus

Kréyasion Lom

Pou la JML, Jounen Mondial de Lom 19 Novanm

— Par Daniel M. Berté —
Mondié pran yonndé atom
Pou’y té sa fè an kréyom
Ek anlè papié chef majòwdom
I désiné an kalté gnom
Ki té ka sanm an ti rizom
Epi an tet won kon an pom

I pa té kontan di bonom
Ki fè’y pansé a an fantom
I té lé éfasé nostrom
Mé kòm i pòkò té ni gom
I alé chèché yonn a Rom
Ek profité fè an ti som

Mèt Lisifè chef majòwdom
Ki té osi gran ékonom
Awtis-skilptè a gran diplom
Réyalizé épi lawjil, désen le Kréyatom
Mété’y o fouw épi dé kromozom
Ek batizé sa’y fè : Bèlom

Mondié lévé-faché, di « Sapristom ! »
Ek épi an kout pié, chasé’y di Dom
Ek I di : “Sé mwen ki le gran Kréyatom
Sé mwen ka nonmen sa’w fè-a : Lom”.
Mwen, man ka kabéché anlè an aksiom

Ka di: « Sé an séri lérè ki ba’y Lom »

→   Lire Plus

Fugue vs Fug

— Par Mireille Pierre-Louis —

Depuis quelques temps, le poète Monchoachi a entrepris une longue investigation poétique, Lémistè, visant à mettre en évidence le projet dévastateur d’une civilisation, ainsi nommée « Occident », au regard d’une manière d’habiter la terre. Après deux premiers volets consacrés à l’Amérique et à l’Afrique, vient de paraître aux Editions Obsidiane, « Fugue vs Fug » consacré à l’Europe.

****

Lémistè, un chantier poétique qui propulse le lecteur dans la beauté et la présence des mondes magiques, présence qui subsiste encore ici et là, mais recouverte par des siècles d’hégémonie d’une civilisation occidentale (ratio) dévastatrice.

Lémistè, n’est pas une ode au passé, mais une quête éminemment actuelle de la voie de l’homme, déviée vers une trajectoire funeste.

Après les deux premiers volets consacrés à l’Amérique indienne (Liber America) et à l’Afrique noire (Partition noire et bleue), le troisième opus de Lémistè, Fugue vs Fug, nous conduit maintenant en Europe.

L’Europe, et en particulier en son sein la Grèce antique, où prit naissance, voici quelques 2500 ans, la civilisation occidentale qui dans les Temps modernes, et à partir du tournant que constitua la découverte de l’Amérique, s’est étendue à la terre entière, de sorte qu’en elle se situe à la fois la provenance des traits essentiels du monde d’aujourd’hui, et les nœuds et articulations à partir desquels peuvent s’esquisser des voies menant à un au-delà de ladite civilisation.

→   Lire Plus

Nou fini bat ?!

— Par Daniel M. Berté —

Nou pasé lesklavaj
Lanmizè Tan Wobè
Siklòn épi volkan
Tranmanntè débòdman
Nou fini bat ?!

YO prézonnen lepeup
Epi la klòwdékòn
Sargas ka anvayi
Brim-de-sab pa palé
Nou fini bat ?!

Pri lésans épi gaz
Ka monté san rété
Grèv a la mòlòkoy
Ka fè moun ped chivé
Nou fini bat ?!

Jòdi Kovid rivé
Pou dérayé a mò
Pli fò ki kolonié
Fè Neg goumen ant-yo
Nou fini bat ?!

Mantè fè siwawa
Anlè rézo-sosio
Boul moun ka répété
Vérité enstagram
Nou fini bat ?!

→   Lire Plus

Lépopé Kréyol-a

Pou la Jek (Jounen enternasional kréyol )

— Par Daniel M. Berté —

Lè Bondié té tifi kivédi tan pasé
Menm anman té ka di, mon fi si’w lé rivé
Fopa’w palé Kréyol, sèvi plito Fransé
Mé dan tout lakanpan’y, tout lakou, tout mawché
I té ka rété met, i té ka fofilé
Sé li ki té douvan, li té ka dirijé

A fout ! Kréyol pa té kòkòdò misié !
Kréyol rété djok, Kréyol pa ladjé !

Be-a-ba jou baré’y, yo mété’y a koté
An didan lékol-yo, yo défann-li palé
Men sé li ki té wa adan tout jé nou jwé
Woulé mab, jwé topi, soté kod, zwèl-séré
Péché kribich ek krab, trapé tout ti gibié
Planté létjèt an dlo, sé pa té an Fransé

A tonnen ! Kréyol pa té kaka-kok misié !
Kréyol rété djok, Kréyol rézisté !

→   Lire Plus

Aniversè « Yonndé timo kréyol » anlè Super Radio

— Par Daniel M. Berté

Yonndé timo kréyol anlè Super Radio
Ou ka tann lé Lendi Merkrédi Vandrédi
Ni sijé ka touché listwa lasosiété
Ni sir laliwondaj lajwa lanmò lanmou
Di tousa ka touché lavi lé zet vivan
Ek tout palé ki fet sé adan lang kréyol

Travay-la koumansé an Lendi 16 Oktob
I ni katran di sa, tjidonk Dé mil diset
Misié Estéfen Jan siper-animatè
Ouvè lézond pou nou pé palé an kréyol

Kréyol ki sé lang-nou ka fè ki nou sé nou
Rasinen an kò-nou an tjè-nou an nanm-nou
Eléman potalan ki ka striktiré-nou
Yè jòdi kon dèmen ka tjenbé-nou an lin
Ouvè anlè limond épi limanité
Liennen épi tousa ki yo ka kriyé moun

Apré lekti an teks Daniel Berté matjé
Ni an moman échanj épi lanimatè
Lé kòmantè ka fet anlè tem ki trété
Ek souvan ka pòté anlè laktualité

→   Lire Plus

Anlè tan

—Par Danniel M. Berté —

Délè, parfwa, de tanzantan
Lè mwen ni an ti-moman-tan
Man ka gadé pasé tan-an
Sé an bagay trè étonan

Délè i ka pasé kon van
Kon lalizé ka ay dousman
Dot lè i ka bouwé briskan
Kon siklòn épi gran balan

Dayè mwen-menm an kèsionan
Es ou ka wè’y pasé kon jan
Oben kon matériel roulan
Sé pa bagay ki djè vwayan

Délè ni ka di ki yo pa ni tan
Man ka touvè sa siwprenan
Pas man observé trè souvan
Sé yo menm ki pa lé pran tan

Dayè mwen-menm réfleksionan
Ka mandé si yo pé pran tan
Epi dé lanmen sézisan
Délikatman ou an pijan

Délè ni ka miziré tan
Yo jis envanté enstriman
Ki parfwa pli-zou-mwen savan
Pou yo pé dékoupé tan-an

→   Lire Plus

Bòn rantré 2021 lé zanfan

— Par Daniel M. Berté —

Kelkiswa batiman
Fok sav piti kon gran
Aprann ki enportan
Pou pé alé douvan

Bel ganm pa ka pasé
Sé pa lapenn karé
Fòm tet pa ka konté
Sa’y adan’y ki pézé

Siwtou pa matébis
Pa suiv lé mové pis
Pou alé fè vié vis
Fè toujou sa ki jis

Lé mové konséyè
Sé pa yo lé péyè
Montré zot ni valè
Rété dwet a tout lè

Respekté anségnan
Personnel ankadran
Ek chef détablisman
Toulong ek toulitan

Dépi Kovid rivé
Sitiyasion mové
Mé pa dézespéré
Jes-bawriè respekté

→   Lire Plus

Matnik an gravitud

— Par Daniel M. Berté —

Klòrdékòn mété moun dan la kanséritud
Sargas ek brimdesab gonflé maladitud
Lékonomi ka ba’y dan la dékrépitud
An viris fouté moun adan koviditud

Jòdijou moun mélé yo dan lensertitud
Anlè ki pié dansé sé la grann entjétud
Mas épi jes-bawriè sé la nyou-atitud
Ek lè sa pa sifi sé la konfinitud

Lé swagnan épizé yo an grann lasitud
Lamorg plen a kratjé sé la déborditud
Fèknyouz rézososio sé lenvazionitud
Débat lé konésè sé la spésialitud

Défilé an lari pou la kontestitud
Opozan ka wouklé dan konba-djòlitud
I paré sé pou sa défann libertitud
Epi pou rifizé pran la pas-atitud

Oben pou ou pa aksepté la vaksinitud
Epi mété douvan rimed-bòkayitud
Ni vakabonajri ka fet épi grann anplitud
Sitiyasion Matnik vini an gravitud

→   Lire Plus

«Entendre battre le cœur»

Le grand vent sahélien

Le réputé critique littéraire du journal montréalais Le Devoir, Hugues Corriveau, publie ce 14 août 2021 un remarquable compte-rendu de lecture de «Simoun», huitième livre de poésie de Robert Berrouët-Oriol (Éditions Triptyque, Montréal, mai 2021). Ce compte rendu porte le titre évocateur de «Le grand vent sahélien» et fait partie d’un grand ensemble dont le titre général est «Entendre battre le cœur». En voici le texte intégral, que j’ai grand plaisir à partager avec vous:

Le grand vent sahélien

«Dans un tout autre champ d’écriture, Robert Berrouët-Oriol nous propose encore sa haute parole, son langage ultrachâtié qui obombre une simplicité parfois plus souhaitable. Ainsi, dès le premier poème, nous faut-il saisir cette parole « fleurant fastes festivités / et ritournelle d’apnée.» Convenons que ce n’est pas peu. Tournons la page de Simoun­ et nous serons immédiatement confrontés « au surjet primipare des alvéoles / liant d’anabase pour l’hommage persien ». Vraiment, on se sent immédiatement un peu décalé, renvoyé à quelque obscur complexe devant un tel étalage de ce savantissime vocabulaire. Mais qu’y a-t-il donc qui nous sollicite tant chez ce poète, que recèle donc cette parole poétique méticuleuse, pleine d’embûches et d’entourloupes ?

→   Lire Plus

Wa pié-mango

Espésial dédikas ba Joziàn Jolet

— Par Daniel M. Berté —

Sété antan sézon mango
Lé pié-mango pran désizion
Pou chwazi an chef pami-yo
Tjidonk di fè an éleksion

Pou sa respekté la koutim
Chaken de vou dira son nom
Epi tjek mo ka fè la rim
I fodra vanté son bouyon

Zéfirin di ki i divin
Térébantin, parfun pou tout narin
Farin di man ni lachèw fin
Tin, mwen sé niché babin

Mouslin, man dous kon chabin
Mousach, lapo mwen san tach
Alawoz, jé bel fidji woz
Vatab, man pli dézirab

→   Lire Plus

Zédjui

— Par Daniel M. Berté —

Piti, man ka di lè ; gran man pou lé minit
Pli fin ek pli présé, man ka di lé sigonn
Dan an lawonn san fen, man ka matjé li tan
An mont, révèy, lòwlòj, man sé Manzè Zédjui

Mwen piti tij métal, man pé fè an mal fou
Ek si’m fè moun kriyé, sé an mal pou an bien
Si’w asiz anlè-mwen san ou pran pokosion
Si’w pa tjenbé-mwen bien ou responsab mal-ou

Man ni an fant an tèt, ki yo ka kriyé tou
Eti fil ka pasé pou mwen endé’y koud twèl
Monté bouton, présion, rapiésté divès lenj
Endispansab man yé, man sé zédjui a koud

Men man pé koud osi adan tout kò an moun
Lapo’y pa andérò, toupatou andidan’y
Kolé dé bout lachè épi konpè-mwen fil

Man fò kon an doktè, mwen zédjui chiriji

Adan bout an séreng, man ka endé an moun
Si sé pou tiré ba’y, man sé zédjui ponksion
Si sé pou pòté ba’y, man zédjui enjeksion
An manniè kon an lòt, man pé sové’y lavi

→   Lire Plus

Bord….. el de mer….. de

— Jacques-Olivier Ensfelder, Artiste dramatique / Poète —

Île d’où je viens

Racines de mes ailes

Voilà tes plages maintenant interdites

Mon nid bleu sacrifié

Sur l’autel aux offrandes des tropiques.

Bras tendus

Nos peurs ne rebroussent plus chemins

Devant la piqûre du scolopendre invincible

Et l’alizé fulgurant raconte

Cette sinistre histoire récoltée de la bouche

Continentale d’un muet :

Ses hommes et femmes

En frères se griment

S’en vont au bal des râles masqués

D’où ne se joue plus musique-métisse

D’où ne résonne plus tambour et Tchiip

Et où la beauté a réussi sa grimace

Coite d’être confinée et en suspens

Sur les visages

Sur les virages

Sur les rivages

Sur les ravages

D’un monde inoculé

Comme une île d’où je viens.

 

Jacques-Olivier Ensfelder, Artiste dramatique / Poète

Août 2021

→   Lire Plus

Lè lè-a rivé…

(An sonjé ba Jakob ki ladjé laviya…)

— Par Daniel M. Berté —

An dékalfoukasion
An dérayman
An débiélaj (an servo’w)
Lè lè-a rivé…
Lè an moun-ou pati

An terbolizasion
An tranmantè
An tjwézon (an lespri’w)
Lè lè-a rivé…
Lè an moun-ou kasé kòd

An fréyè
An falfret
An féblès (an fondok-ou)
Lè lè-a rivé…
Lè an moun-ou foutélikan

An makataj
An masakraj
An matjilpataj (an nanm-ou)
Lè lè-a rivé…
Lè an moun-ou monté Abolay

An estébékwaj
An estipersaj
An estentjaj (an boyo’w)
Lè lè-a rivé…
Lè an moun-ou foukan kay Bazil

→   Lire Plus

Mové tan

— Par Daniel M. Berté —
An tan lesklavaj
nou pran chenn épi fret
nou pran kat-pitjet épi karkan
nou pran estanpaj ek koko koupé
nou pran mitilasion ek pandézon…

Nou prédié, nou pléré, nou pijé, nou pliyé,
nou pa kasé !
Nou kakolé, nou tjenbé, nou sanblé, nou lité,
pou trapé Libèté !

An tan ladjè
nou pran fè épi Robè
nou pran plon ek bal fizi
nou pran soufrans ek malérans
nou pran asasinaj ek méprizasion

Nou prédié, nou pléré, nou pijé, nou pliyé,
nou pa kasé !
Nou kakolé, nou tjenbé, nou sanblé, nou lité,
pou ritouvé Libèté !

An tou tan
nou pran lavalas ek siklòn
nou pran pétaj volkan ek katastrof
nou pran débòdman ek laséchwes
nou pran tranmanntè ek réboulman

Nou prédié, nou pléré, nou pijé, nou pliyé,
nou pa kasé !
Nou kakolé, nou tjenbé, nou sanblé, nou lité,
pou gadé Libèté !

→   Lire Plus

L’autre  Martinique ou ma parodie de « L’île lointaine » de DanielThaly

— Par Térèz Léotin —
Je suis née dans une île amoureuse du vent
Qui a toujours montré, en  dévorant cyclones 
Qu’il n’appréciait pas  ses    pauses monotones. 
Je suis née dans cette   île où le sucre a odeur  
Et mémoire-esclavage   et  cruelle sueur
Je suis née dans mon  île aux relents de sargasses
Où tout parfum  vanille ici  vite trépasse
Cette  île  des Tropiques  attirant des familles
Ses flots tièdes et bleus dans la mer des Antilles.
Je connais  ses forêts   de fer-de-lance natifs
Sa brise   hurlant  sur  les filaos plaintifs
Cent fois   j’ai  parcouru ses mornes bien brumeux
Qui cherchent plus que tout   à rejoindre    les cieux
Pour voir à l’horizon qu’ailleurs  tout n’est  que vent.
Térèz Léotin 23/07/21 

L’île lointaine
Je suis né dans une île amoureuse du vent,
Où l’air a des senteurs de sucre et de vanille,
Et que berce au soleil du tropique mouvant,
Le flot tiède et bleu de la mer des Antilles.
Sous les brises au chant des arbres familiers,
J’ai vu les horizons où planent les frégates,
Et respiré l’encens sauvage des halliers,
Dans ses forêts pleines de fleurs et d’aromates.

→   Lire Plus

« Simoun », poésie par Robert Berrouët-Oriol.

Le grand retour à la poésie du poète Robert Berrouet-Oriol

— Par Hugues Saint-Fort —

Le nom et l’œuvre littéraire de Robert Berrouet-Oriol sont entrés dans la littérature québécoise en 1986 par le truchement d’un article célèbre titré « Effet d’exil » paru dans la revue culturelle Vice Versa et consacré à l’émergence des « écritures migrantes » (Robert Berrouet-Oriol : L’effet d’exil, in Vice Versa, # 17, décembre 1986-janvier 1987). Depuis, l’expression « écritures migrantes » est devenue un des concepts clé de la littérature québécoise, un texte fondateur que Berrouet-Oriol a utilisé pour distinguer « entre deux notions voisines pour définir la double originalité de ces écritures : « voix migrantes » pour signifier qu’elles sont venues d’ailleurs, et « voix métisses », pour préciser qu’elles s’hybrident au contact des voix d’ici » (Beniamino et Gauvin 2005).

Berrouet-Oriol a poursuivi ensuite une activité strictement littéraire en publiant en 1986 Lettres urbaines ; en 2009 En haute rumeur des siècles ; en 2010 Poème du décours qui a gagné le grand Prix du livre insulaire en France, en 2013 Découdre le désastre, suivi de L’ile anaphore qui a reçu la Mention d’excellence de la Société des écrivains francophones d’Amérique. 

→   Lire Plus

Tan davan-Tan dapré

— Par Daniel M. Berté —

Kitan tan ka ni tan fè otan tan
tantésibien « ki tan ka kité tan »

Toutan
pou miziré tan
nou ka pran
kadran solèr sablié
lòloj mont révèy
ka fè-nou kwè nou sé met tan
nou ka’y ped tan

Ek pa bliyé
« Li tan perdu ne se ratrap jamè »

An tan lontan
nou té ka alé dan dé tan, janr
ponchanmizik tédansan
zouk-boutèy siwpriz-parti
bal é ot diri-san-trié
oben toufé-yenyen
sa sé té le bon tan

Nou té ka chanté
« Sé le tan dé kopen le tan de lamour… »

Nou té ka pran tan
tan zayé
tan antré anlè madanm
tan fè koulé
tan pran zorèy pou téléfòn
tan fè lafouka
tan pa té ka tonbé

→   Lire Plus

Man ka rété

— Par Daniel M. Berté —

Man ka rété andidan an tou krab
Séré kon an mantou ki tann an kout tonè
Ek ki pé pa sòti pas i wè an ratiè

Man ka rété andidan an ma-dlo
Akondi kapolad yo koupé pat-dèyè
Ek ki pé pa boujé pou alé wè ayè

Man ka rété adan an marigo
Eti dlo ka dòmi épi an gou anmè
Paski djèl-i bouché pou alé an lanmè

Man ka rété an kannal Tibouk-la
Kon Ira Delgado ki ka péché bra-nwè
Pou ba yich-li manjé, tiré-yo an mizè

→   Lire Plus

Kréyatè kiltirel kourajé

— Par Daniel M. Berté —

Kan konsantrasion kolonial

fè’w kréyatè kiltirel kourajé

Kéyèt kafé…
ou kréyatè Tibwa an konnésans

Kèyman tabak…

ou kréyatè Tanbou an kakolans

Kasaj kako…

ou kréyatè Chacha an kalinans

Kéyaj lendigo…

Ou kréyatè toutoun-banbou an kadans

Kawdaj koton…
ou kréyatè Siyak an koultans

Koup kann…
ou kréyatè Banza an kalitans

→   Lire Plus

Kou lanmen

— Par Daniel M. Berté —

Lanmen ka kaliné épi ka karésé
Sé limenm ka chanjé, ka vini anrajé
Epi ki ka ba’y kou

Tou piti ou sirè ek ou pa ka kouté
Dé ti-kou anlè tet épi dé dwet pliyé
Ou pran an ziginot

Si’w sé an ti-sirez ka toujou kontesté
Ant lepous é lendeks lapo’w yo ka tòdé
Sa sé an pichonnad

Lè ou alé lékol, ou pa sa résité
Lison ou mal aprann, pou chak mo ou mantjé
Met ka ba’w an ziktok

Ou antré lésision men ou pa sa prédié
Sé la ou ka santi plat-lanmen an labé
Yo kriyé sa kalot

Si’w éséyé palé pou pé sa protesté
Ou ni an lot model ki sa fè’w arété
Tala sé do-lanmen

→   Lire Plus

Lé radiolè

— Par Daniel M. Berté —

An lanmod a prézan, tout moun-an radiolè
Siw lé zond la radio, yo chef téléfonè
Pa ni gran choy a di, sa sé lé blablatè
Ka fè kwè yo pli fò, sé yo lé badjolè

Ni ka ba’y pawol swa, yo kriyé belpawlè
Dot ki sav sa pou fè, sé yo lé savantè
Ka palé anlè moun, sa sé lé milannè
Ka di’w tousa pou fè, sé yo lé lisonnè

« Appel illimité », sé la ki yo sirè
Plis ki radio-fey-chou, sé dé vré anmerdè
Yo ni la solision, sé dé gran éklérè
Yo konnet tout rimèd, yo kwè ki yo dòktè

Pou péyi-a vansé, sé yo lé konséyè
Kom yo ni enternet, yo jako-répétè
Si-o-ka yo pa sav, yo ka vini mantè
Kou-de-geul kou-de-keur, mi dé jan an-n-afè

Pou yo ayen pa bon, sé lé chef kritikè
Ni ka mandé tjersé, sa sé lé chouvalè
Pa lé ladjé lantèn, sé lé akaparè
Pou jwé tout jé kouyon, sé yo lé dimandè

→   Lire Plus

Manman éléman

— Par Daniel M. Berté —

An manman sé lé kat éléman
Ki ka liennen ansanm
Pou pé ba-nou lavi… An lavi lanmou

An manman sé dlo
Sé lè’w swef ou ka wè potalans-li
Dlo sé lavi… Donk Manman sé lavi

An manman sé difé
Sé lè’w fret ou ka wè nésésité’y
Difé sé lavi… Donk Manman sé lavi

An manman sé lè
Sé lè’w ka toufé ou ka konprann wol-li
Lè sé lavi… Donk Manman sé lavi

An manman sé latè
Sé lè’w pèdi’y ou ka konprann valè’y
Latè sé lavi… Donk Manman sé lavi

→   Lire Plus

« Née pour être libre », de Marie-Joé Lirus

— Par Marie-Joe Lirus —

Elle crie, elle crie depuis la nuit des temps, des douleurs de l’enfantement ;
Elle crie, d’un gosier plein de sève qui jaillit du plus profond de ses entrailles ;
Elle crie, pour que nul ne l’oublie.

De son passé douloureux,
De son présent incertain,
De son avenir inattendu,
Elle crie.

Les secrets de sa vie sont cachés dans son corps.
Le langage de son corps est caché dans son être.
La source de son être est cachée dans le secret de Dieu.
Elle est née pour être libre,
Libre de penser,
Libre de choisir,
Libre d’aimer.

→   Lire Plus

Chacha Lamémwa

— Par Daniel M. Berté —

Mémwa-mwen andidan an gro chacha kalbas
I sifi man soukwé’y pou pé tann an lo bwi…

Bwi fizi larazia adan an sel dézòd
Bwi lang-YO nou pa sav mé ki té ka ba’y lòd
Bwi kout baton an do Nèg YO maré épi kòd
Bwi chenn ki maré Nèg kondi bèt yonn-a-lòt

Bwi gran kannòt-bwa-a ki toulong ka kratjé
Bwi van ka fè gran-vwèl flaflaté san rété
Bwi kòwdaj ka grensé an pouli mal grésé
Bwi chenn ki maré Nèg anlè gran lanmè-a

Bwi ti-anmay ki fen an kal-a ka kriyé
Bwi Négrès ka pléré maren-YO anviolé
Bwi Nèg ki tro majò ki an dlo YO néyé
Bwi chenn ki maré Nèg an fenfon ladoulè

Bwi djèl- YO ka rélé pou la vant-o-anchè
Bwi koutla ka fann kann jiska tan i fè nwè
Bwi fret- YO an zo Nèg maten-midi-é-swè
Bwi chenn ki maré Nèg anlè bitasyon- YO

Bwi lanng kréyòl nou fè pou konprann yonn-a-lòt
Bwi chen ki YO ladjé an tjou Nèg a kout bòt
Bwi tanbou Nèg-mawon ka sonnen la révòlt
Bwi chenn ki Nèg pété pou trapé Libèté

Mémwa-mwen andidan an gro chacha kalbas
I sifi man soukwéy pou tann bwi Listwa-Nèg…

→   Lire Plus