Kankan milan ek chui-chui-chui
— Par Daniel M. Berté —
Kankan milan ek chui-chui-chui
Pa koté lakay-nou sé an spow nasional
Kankangnez otjipez pandan tout lajounen
Anlè do lafanmi, lé zami, lé vwazen
Milannez soutirez ka rakonté zafè
Anlè tet nonm kon fanm ka di sa yo pa wè
Chui-chui-chui san fè bwi, ka palé épi fwa
Mété bouch anba bra, ek sé pa pawol swa
Kankangnez bien alez adan radio-fey-chou
Ka kòlpòwté anchay tou lé jou ki fè jou
Milannez annafez vini modernizé
Yo kité kwen-lari, délésé lé mawché
Chui-chui-chui, chui-chui-chui, véyé zafè lézot
Pawol janbé finet ek soté pa lapot
Malpawlez jòdijou dan média ofisiel
Séré dèyè pòwtab ka dévèsé bon fiel
Epi lé nouvel mod, yo anko pli fetchiez
Yo jis chanjé non-yo ek yo ka fè bon djez
Tanto yo fesboukez, dot lè enstagramez
Yo osi gran twitez, rèn rézo-sosioez
Daniel M. Berté 91118

Le « LIV INIK AN KREYÒL », marqueur exemplaire de l’échec pédagogique, didactique et de gouvernance du système éducatif haïtien
📘 Nos seins
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
— Par Loran Kristian —
— Par Robert Berrouët-Oriol (*) —
📘 Le djembé de Timéo
— Par Robert Berrouët-Oriol(*) —
— Par Robert Berrouët-Oriol (*)—
— Par Daniel M. Berté —
Cinq Grands Empires
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
Wondin komin Matinin
Les sargasses sont de retour en Martinique et en Guadeloupe !
— Par Gary Klang —
— Par Jean-Bernard Bayard —
Tradiksyon nan lang kreyòl ayisyen an ta vle sanble deplasman yon sòlda k ap kouri pye atè sou yon teren chaje ak eksplozif, k ap degaje li fè sa li kapab. Si gen anpil moun bileng, ki konnen franse ak kreyòl, ki ta vle fè ou konprann ou pa ka fè «erè» nan ekriti kreyòl, menm jan an ou pa ka rete konsa pou di ou kapab tradui nan lang kreyòl paske lang kreyòl se pa ou li ye. Eske li posib jounen jodi a pou nou rive idantifye eleman esansyèl pou sèvis tradiksyon nan peyi dAyiti? Ki karakteristik jeneral yon tradiktè ki ap travay sou yon baz pwofesyonèl? Nou tradui soti nan ki lang al nan ki lang anjeneral? Èske genyen, nan peyi dAyiti, yon enstitisyon ki bay yon fòmasyon dirèk nan tradiksyon? Nan dokiman sa a n ap chèche wè dapre premye gwo travay ki fèt nan domèn tradiksyon an si n ap kapab reponn kesyon nou sot poze la yo. N ap chèche idantifye tou enpi analize kèk pwoblèm ki poze nan zafè tradiksyon.
En ces mois de février et mars 2016, le monde et ses actualités transpirent à grosses gouttes les angoisses dues aux atrocités de la guerre, aux enlèvements de chef d’Etat ainsi que les craintes du triomphe des fascismes et des arrogances impériales de toutes sortes.
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
— Par