— Par Daniel M. Berté —
Kracha
Kracha bet
Kracha dromadè
Kracha lama
Kracha kobra
Kracha zagriyen
Pas …
Kracha kolonié
Kracha rayisans
Kracha sipériorité
Kracha limiliasion
Kracha dominasion
Non !
Kracha nonm
Kracha mépri
Kracha lakolè
Kracha lensilt
Kracha rasis
Janmen sa !
Manman té ka di :
Man ka kraché atè, pa kité’y sek
Sé té pou’w ba kò’w balan
Lè’y té vréyé’w fè konmision
Respé pou’y souplé !

— Par 

Cinq Grands Empires
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
Wondin komin Matinin
Les sargasses sont de retour en Martinique et en Guadeloupe !
— Par Gary Klang —
— Par
Tradiksyon nan lang kreyòl ayisyen an ta vle sanble deplasman yon sòlda k ap kouri pye atè sou yon teren chaje ak eksplozif, k ap degaje li fè sa li kapab. Si gen anpil moun bileng, ki konnen franse ak kreyòl, ki ta vle fè ou konprann ou pa ka fè «erè» nan ekriti kreyòl, menm jan an ou pa ka rete konsa pou di ou kapab tradui nan lang kreyòl paske lang kreyòl se pa ou li ye. Eske li posib jounen jodi a pou nou rive idantifye eleman esansyèl pou sèvis tradiksyon nan peyi dAyiti? Ki karakteristik jeneral yon tradiktè ki ap travay sou yon baz pwofesyonèl? Nou tradui soti nan ki lang al nan ki lang anjeneral? Èske genyen, nan peyi dAyiti, yon enstitisyon ki bay yon fòmasyon dirèk nan tradiksyon? Nan dokiman sa a n ap chèche wè dapre premye gwo travay ki fèt nan domèn tradiksyon an si n ap kapab reponn kesyon nou sot poze la yo. N ap chèche idantifye tou enpi analize kèk pwoblèm ki poze nan zafè tradiksyon.
En ces mois de février et mars 2016, le monde et ses actualités transpirent à grosses gouttes les angoisses dues aux atrocités de la guerre, aux enlèvements de chef d’Etat ainsi que les craintes du triomphe des fascismes et des arrogances impériales de toutes sortes.
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
— Par
Vue Ostentatoire » Ou « Na Rich »
Pran-pyé an powézi
— Par Patrick Mathelié-Guinlet —
Résumé